Läser mycket en blogg om en familj som mistat sin ljuvliga lilla prinsessa. Jag har gråtit åt detta barns öde, åt familjens kamp och insett att vi alla borde ta väl hand om varandra och njuta varje dag vi kan.

Varför är det så svårt att bara leva i nuet? Njuta, umgås och ta tillvara på de små finfina stunderna vi har tillsammans. Varför glömmer vi bort att säga till vårt lilla barn... Jag älskar dig. Varför glömmer vi bort att säga åt våra föräldrar att vi älskar dem? Varför glömmer vi hastigt att säga de 3 finfina orden. Varför glömmer vi bort att bara vara glada att vi har varandra. Så enkelt, .. och ack så stort.

Att mista någon som du älskar oavsett om det är ett barn, förälder eller nära anhörig är alltid väldigt tungt. När min far dog valde jag att "träffa" pappa på andra sätt än att besöka en gravgård. Jag har valt att tro på de små tecken som naturen, djuren och livet i allmänhet har gett mig. Min tro, även fast jag inte är speciellt troende är att vi alla blir änglar. Denna tro har hjäpt mig att gå vidare. Ja, att vara en ängel kan vara något väldigt vackert även fast man aldrig, aldrig kommer att se någon mening med att ett barn hamnar till änglariket.

Är stressad i mig själv. Har dock spenderat helgen med storhandling i Norrtälje tillsammans med en parkmamma. Intressanta och härliga samtalsämnen. Alltid lika trevligt att lära känna nya människor som mår bra och har en enorm livskraft och energi. Tack, det smittar av sig. Behövdes.

Söndagen spenderades i trädgården. Tro det eller ej. Trollmor har lyckats laga ett litet smultronland av både vilda som köpta plantor. Dessutom lyckades jag plantera lite färgklickar i trädgården och få mig en bondbränna på snoken som heter duga. Fint. Solen är vår störta energikälla förutom de enorma träden uppe i skogen våran. Är lite försiktig med att krama träden eftersom jag fortfarande vill bo här ett tag till utan att grannarna ger mig knasstämeln. ... som sagt tidigare, det räcker med att Lillflingan springer nakupelle längs vägarna och jag kastar mig som en elefant genom kvarterets samtliga hörn.

Folkhälsans parkverksamhet har slutat med ett sommaruppehåll. Surar lite granna för att den inte följer skolornas uppehållningstider men vad jag har förstått så vill staden spara dessa kostnader. Okej, då gör vi det då.

Storflingan har varit duktig och hjälpt till med barnvakteriet. Riktigt stolt över henne. . hon har ett guldhjärta.

Fottisfantasten hade huvudvärk i morse och var hemma från skolan. Verkar ha försvunnit i allafall nu eftersom datorspelet verkar vara intressant.

Storflingan var och färgade håret igår. Fin blev hon även fast de verkligen hade ett himla jobb att få det riktigt bra. De fick färga om håret 4 ggr och bleka det en gång för att lyckas få det till någonting. Tur att man inte hamnade på att betala det kalaset   Nåja, riktigt fint klippt och slage bra färgat. Idag har hon prov och vi önskar henne lycka till.

Ronja Rövardotter boken lästes till godnatt saga igår kväll. Medlaren fick höra och gräsligt vad tråkig den var tyckte herremannen som däremot blev impad av mammas Må Bra gymnastikpass på tv:n. Jepp, skall gå ner i vikt nu och Medlarens rum var det enda rummet där dvd fungerade.  Så här lät konversationen mellan Gustav 6 år och mamma

- Varför håller du på med sådant här konstigt mamma?

- Ja säg de, ibland undrar man Gustav.

- Är det för att du vill bli så där platt mamma?

- Jaaah, de e väl de säger en suckande mamma

- MEN MAMMA JAG TYCKER OM DIG NÄR DU ÄR SÅ DÄR SLADDRIG RUNT MAGEN...

- Okeeeej Gustav, det var snällt. (funderandes på ordet SLADDRIG blir insikten glasklar.... alltså... banta.nu & träna.nu )

Nu får jag slänga ihop lite lunch mat till Fottisfantasten som skall ha picknick i skolan. Igår bakade jag som aldrig förr 2 rulltårtor som Elias skulle bjuda sin klass. (de du Monica, hehe) Skojade, kan tyvärr inte ta åt mig äran. Aino vår räddare i nöden styrde upp bakande även denna gång.

Bustrollet och Medlaren har utklädningsdag på dagis idag och avslutning förståss. Gäller att dunsta iväg till blomsterbutiken och köpa lite snordyra plantor.

Idag blir det lite puzzel i barnvakterifronten. Aino måste fara hem till Åbo vid 13 tiden och Mommi tar över ställningarna. I kväll kommer farmor och stannar i några veckor förhoppningsvis tills vår estniska barnflicka kommer tillbaka. De större barnen måste komma hem från skolan för att hjälpa farmor att springa efter lössen. Stackars farmor. Hoppas hon håller ihop de här dagarna.

Så där ja.. nu är det dags att styra upp familjen lite, sätta på sig ett glatt leende, klämma in dallret i byxfodralet och hängrattarna bör hängas upp.. sedan vidare på äventyr till flygvärldens liv.

Gör din dag fin.

I början av sommaren ordnar IFK Mariehamn en fotbollsskola för barn. Kanon aktivitet i början på sommaren om barnen vill ha något annat att göra än att häcka mamma i sockfötterna hela sommaren. Fottisfantasten och Medlaren skall få börja sommaren med detta. Sen blir det latmasken i flera veckor. Latmasken är också väldigt viktig för både barn och vuxna.

Här bor vi på en ö. Ibland väldigt öde, men sommartid gott folk. Då händer det all världens aktiviteter i vattnets tecken. Detta år är det Medlarens tur att få sig simlektioner på Nabben. Folkhälsan på Åland står för skolningen och lätt som en plätt att boka in barnen till simskolan via deras fantastiska bokningsprogram.

Drogsituationen har ökat med raketfart i den åländska samhället. Tragiskt och fasligt oroväckande. Vem är inte rädd att ens barn skall hamna i det gräsliga träsket. Hur skall vi som föräldrar, syskon, granne och medmänniskor få bort dessa beroendeframkallande medel från samhället och hur kan vi ändra barnens inställning till droger.

När vi var smålöss bombaderades vi med information om hur farligt det är med droger. Drogfria fd knarkare var och berättade staplandes om sitt elände, om sin livssituation. Idag anses att dessa människor gör mer skada med att visa sig i skolvärlden. Jag vet inte riktigt vad jag skall tro. Är inte tillräckligt erfaren inom området för att ta ställning.

Har missbrukarna själv svaret? Vad är det som gör att dessa barn väljer droger?

Släktingarnas oro, fruktan, skam och hjälplöshet får hela familjen att må dåligt. Är det bra att ta spontana tester i skolan? Skall vi låta barnen strila i en burk under uppsikt av en hälsovårdare.  Kan jag som förälder påverka inställningen till droger? Ja, men fy. Tänk om vi hade svaret. Då skulle det inte se ut så här nu i samhället.

Låt oss alla stå upp och kämpa mot drogerna. Jag tänker fara och lyssna på Föreningen Fri från Narkotika samt de inbjudna experter inom området och uppmanar verkligen alla att fara. (länken hämtad från facebook)

Föreningen Fri från Narkotika har Info den 3 juni kl 18:00 på Lagtinget.

Enjoparty igår och kors i himmelen vilken chokladkladdkaka. Läkaryrket kan utan tvivel bytas ut mot bagaryrket om så skulle önskas. Enjoprodukterna lika bra som alltid och gärna hade jag köpt hem hela städskåpet med dessa om bankkontot hade tillåtit förståss. Huset var modernt, personligt och stilrent. Barnen söta som bara den och lilltjejen hade ärvt mammas gåva med att visa oss runt i huset. . . och grabben körde förståss lite bus med slemmiga maskar när vi alla kom intågande.

Mommi var hemma med småtrollen så det var bara att fara hem och ta hand om nattningen.

Nu en ny dag, nya möjligheter och trilskas med strejker och glada människor.

Jag är spruträdd. Föder barn utan bedövning för att slippa sprutor och nu skall jag tvinga mina stackars små troll att lida i sprutornas värld. Varför? Spartider, kallas eländet. Säkert du kommer ihåg att släpa väskan med olika medikament om barnen skadats på något sätt. Jag är överlycklig om jag tar mig fram till akutavdelningen utan att personalen får för sig att jag själv är skadad. Ja, ja halvhysterisk.. jag bjuder på det. . . men lite bedövningssalva kanske vi sparar in på kostnaderna. Speciellt eftersom lekterapin behöver anställa några personer till för behandla hysteriska småtroll som pinats med förfärliga sprutor. (okej, lättar säkert på trycket, misstänker att Rädda barnen står för denna fantastiska tjänst)

Så kommer vi till nästa sparåtgärd. Vill inte tro det är sant. Funderingar om att lägga ner bb-avdelningen eftersom det inte föds tillräckligt med barn på Åland. Har vi ålänningar för mycket att göra, eftersom inte barn produceras i takt med ÅHS ledningens önskan? Har gänget missat att vi:

1. Bor på en ö.

2. Är väderberoende (helikoptern kan inte alltid landa/hämta människor från ön)

3. ..kvinnor kan kläcka ut barn på 3 timmar, bevis finns.

Funderingar att spara in på att stänga barnavdelningen då. Beläggningen är för liten. Kära läkare, lägg in varje barn som visar sin nos vid era väggar. Kan man i såfall slå ihop bb och barnavdelningen? Arbetar du på sjukhuset så tycker du förmodligen att jag är en besserwisse. Typ. Alla barn mår självklart bäst att vårdas hemma, men det betyder inte att personalen virkar hela dagarna. Det finns en hel hög med polikliniska arbetsuppgifter som inte syns i statistiken.

För att vårda ett barn behövs en magisk intuitionsförmåga samt blodprover utan smärtplåster förståss. Minns även när Lillflingan föddes med ett litet pytte hjärtfel och bevakning endast på henne krävdes ett stycke härlig sjuksköterska. Detta dygnet runt.

Nää, jag gillar inte de här märkliga sparåtgärderna även fast jag förstår att vi behöver spara. Går det att centralisera någonting är väl frågan eftersom ingen vill spara in på vården på sina barn samt oron för en nybliven mamma.