Vi slickar oss runt munnen.. Gustav och jag.. för vi har suttit och myst på Lilla Holmen vid glasskiosken. Mmmummmss...! Hemlagad italiensk glass... smarrigt värre! Ludwig gulle somnade innan vi han fram till glassluckan .. ja men han har simmat heeela dagen och vart som en seg gammal råtta. Gustav, Kim och Ludde var alltså inga badkrukor idag, däremot var mammorna inte alls intresserade av att fläska sina skvalpande magar bland de trådsmala flingorna på stranden. Pärla ville också ta sig en tupplur efter att hon lyckats få smak på kanelbullarna vi hade picknick med. Eric och Hugo var också med men de ville inte simma.

Härligt, härligt, härligt... Camilla och jag satt och analyserade livet och barnuppfostran medan vi pimplade kaffe och försåg oss med godsaker och hade ett härligt liv helt enkelt! 

Igår kväll fick jag mys med storflingan som var lite feber och halsontskrasslig. Va härligt det är att diskutera med barnen om livets alla frågor. Lillflingan hittade på småbus och dolde dem rätt bra bakom sina stora vackra ögon. Ludwig var lugn som en filbunke, medan Gustav bombaderade oss alla med sina miljoner varför frågor och var så glad för Frida läste en liten bok om flygplan. Nicke börjar krya till sig lite .. det är ju skönt tycker jag!

När vi dunsade i säng, utmattade av en händelserik dag hördes det plötsligt fotsteg och prassel i från hallen. Alla barnen sov, åtminstonde trodde både Nicke och jag det... men ett märkligt prasslande ljud hördes. Vi låg en lång stund och lyssnade på eländet och sedan lite halvrädd (nja, skelettet skakade som marackas och med en spänd tandrad smög jag mig upp för att försöka se .. den där tandlösa, ovårdade inbrottstjuven som inte har vett att vara tyst i tamburen. Nicke smyger bakom mig och hur jag än försökte vägrade han ta den första smällen av denna ruggit äckliga inkräktare. Sprang i raketfart till köket och smällde hastigt på kökslampan, ropade högt att Nicke skulle ringa polisen ... men han var då inte till mycket hjälp! Han häckade fortfarande i sovrummet tills jag tänt hela huset och såg... en sorts skalbagge stor som en apelsin (eh, okej.. kanske en clementin) .. på rygg , prasslandes och fladdrandes, spretandes och lurandes var det bara att ta tjuren i hornen och försöka fånga in detta elände för att släppa ut denna obehagliga inbrottstjuv i det fria..... okej, återligen ett bevis på att vi kvinnor behövs till allt! *ler*

Märkligt nog vaknade inte hela barnaskaran av våran nattliga jakt och stridigheter vem som skulle fånga odjuret. Nää, de sov så sött sååå.. det skulle ju bara ha fattats att man hade en hela klanen uppfugna mitt i natten.

Tur att det inte var en råtta eller något annat dylikt för då kan jag för er berätta... den skulle fått härja fritt här heeela natten och vi skulle bara ha fått hoppas på att den slibbiga funderingen inte hade hoppat in i munnen när man ligger där snarkandes.. Tvi, nix vi vill då inte ha flera husdjur av den där sorten!