och så vill jag ha en sparkstötting som det så vackert heter. Kanske inte från 1930 talet men en som fungerar helt enkelt.

Nu är det dags att köpa skridskor igen. Märkligt nog har vi massor med skrillor men inte ett enda par som passar Ludde. Han behöver ett par storlek 27. Någon?

Vilken kaosdag.... Småttingarna somnade vid 18 tiden på kvällen och vaknade när jag skulle lägga mig. Sedan höll gänget låda, till halv 2. Hade nära döden upplevelse och om inte annat en galet hög puls efter några timmars försök till att sova. Inte så värst gulligt att höra imse vimse spindel hela natten. Nåja, vi vaknade i rättan tid för att ta oss till jobbet.

Fick en hel hög med vråltrötta barn rumptvättade, tandtvättade och påklädda. Förhoppningsvis fick de några smulor mat i munnen. Ingen ville till dagis. Gubben fick för sig att tömma soporna mitt i mitt morgonkaos. Karlar fungerar väl märkligt, eller hur?

Det gick som smort att få gänget in i bilen men väl framme på dagis tyckte jag att det var märkligt tyst. Planeringsdag på dagis förståss. Inte för att jag är emot att världens bästa dagis Nyängen har planeringsdag. Det var bara det att jag inte planerat detsamma. Nåja, tur i oturen var gubben sjuk. Han fick ta hand om gänget. Lillflingan fördes dock i väldans fart till dagmamman.

Fasligt trött av nattsuddandet och för att bevisa åt dagmamman att jag har lite koll i allafall förklarar jag att jag åtminstonde har koll på hennes planeringsdag den 7:de, alltså nu på fredag.

Tålmodigt förklarar dagmamman att det var den 7:de december, alltså för en månad sedan. Herregud, spärra in mig...

God fortsättning på det nya året. Hoppas ni haft en fin jul & nyårshelg. Vi har haft det väldans lungt och mysigt. Vi firade nyåret ensamma till allas förundran. Ja, vi brukar ha en hel duns med folk springandes här. Jag hade ingen lust. Var upptagen av annat, rättare sagt Dr Greys Anatomy. Har i 3 dygn lipat, snörvlat och drömt mig bort i fantasins värld. Skönt att bara springa runt i lallkläder, låta barnen springa i nattikläder och bara vara för en gångs skull.

Gubben är fortfarande sjuk och fick ta sig till hälsocentralen idag för att scannas av läkarens kritiska ögon. Gossen hade akut bronkit och har svårt att andas. Har lite dåligt samvete faktiskt. Har härjat lite med herremannen för ville ha lite hjälp... men nu fattar jag.... och fick be om ursäkt. (Hatar att be om ursäkt, jag har ju alltid rätt   ... (skojar).

Glatt nytt Jul gick hjärtetrollet runt och sade till alla... och det är väl trevligt. 6 åringen är näst intill tandlös och funderar på om tandfén snart måste börja extra jobba med denna tandlossningsfart.

Lillflingan, hon har fullt upp. Hon är nämligen hundvakt till en lilla Jandra. Världens minsta hund. Hon matar den, pajar den och vill att vi skall gå ut och gå jämt. Varken Trollmor eller Jandra (hunden) är så väldans intresserade så flingan surar och härjar lite granna med oss.

Storflingan verkar ha det bra. Håller i tigrar, åker parasailing och solar i massor. Väldans avis fortfarande och lite ivrig på vad hon tänker hämta för paket åt mammsen. Jag älskar paket.

Charmtrollet måste klippas, men vägrar.... tills jag förklarat att han har långt hår och alla tror att han är en tjej. Så, i morgon skall vi klippa herremannen. Det har han också meddelat mig. Herremannen har en grötig hosta och var med pappsen på kontroll till läkare idag. Igentligen mera för att han klagade på öronvärk och mamma inte har det minsta lust att vaka varje natt. Ingen öroninflamation tack och lov. Det blir väl att kasta in lite olivolja i örat för att få ut vaxet bara.

Ellebelle är hos mamma sin och vi hoppas att han har en trevlig vecka.

Trollmor fortsätter med vardagssysslorna, städar, plockar, viker tvätt, byker, parar strumpor och sorterar bort kläder som blivit för små. Tror inte på att sälja dem, kläderna alltså... den som ger han får.

Yes, äntligen någon som uppfunnit en vettig pryl. Nyckelfinnaren. Skall införskaffas bums eftersom jag får sätta ner flera minuter, varje dag på att leta efter spårlöst försvunna nycklar.

Har i trådarna på att man skall skotta snö i all oändlighet... som om det inte finns annat att göra. Våran backe här i stan är snorlik, bergslik och asig. Det är näst intill omöljigt att ta sig upp för backhelvetet utan att köpa en traktor. Kanske det är traktorkörkort jag behöver för att bo i den här staden. Jag vet, de andra måste också ploga sina uppfarter men jag irriterar mig på detta dels för att vi igentligen inte skall ploga vår uppfart. Vi bor på en gränd, jägargränd.. det är väl en passande gränd för denna friluftsmänniska som mig eller hur? Det hör till staden att ploga detta och jag kan väl inte begära att min 90 åriga granne skall hjälpa mig, även fast hon säkert är i bättre kondis en den här latmasken.

Med en duns ungar i bilen försöker man alltid trixet, valla över vallarna. .. men det slutar alltid på samma sätt. Wallénskan kanar ner som en käggla sidlänges mot huvudvägen. Lycka är om ingen bil kommer när man dunsar ner på vägen igen. Sedan kan man alltid fundera på om man vill öppna dörren och låta 5 st småttingar ploga vägen. Inte så dum idé... om man vill se dem överkörda. Det besparar jag mig gärna ifrån. Så, åter igen blir slutresultatet detsamma. Trollmamman skottar argt med trollungarna väntandes i bilen. .. som ni hör, jag surar ännu.

Detta betyder att jag nu bör sätta in operation telefonterror. . . skall involvera 90 åringen hon har säkert också gjort det här förr. Ringt Tekniska verken såklart. Damen brukar bara behöva ringa en gång. ... medan jag ringer flera. Har försökt luska ut knepet, att bli en suverän arbetsledare till stadens killar. Hon påstår att det är lätt. .. så här...

Jag är 90 år, jag kanske dör i morgon. Trädet skall bort idag för annars måste ju någon annan reda upp detta. Vilken tid kommer ni idag?

Funderar fortfarande på vad jag skall säga för att lyckas. Något förslag?

Idag har det varit fullt ös. Frukost och ut till pulkbacken med 5 barn. Pärla plumsade i snön men stannade med jämna mellanrum och orkade inte gå. Ludwig hade ont överallt tills mutan med pepparkakor östes över herremannen. Så kan det vara, totalt svettig innan jag kommit fram till pulkbacken. Väl framme hade vi världens mysigaste picknick med riskakor, mackor, varm choko, kaffe och lite pepparkakor förståss.

Sen bar det av till simhallen för att aktivera grynen. Pärla somnade, så hon fick sussa sött med pappsen medan Trollmor aktiverade resten av familjen. Väl hemma hade vår sjukling till pappa kockat ihop mat till ett gäng vrålhungriga ungar. ... medan mamma lagade sig färdig för pilatespass på Avancia.

Nu hemma halvdäckad med en nippertippa till Lillflinga. Borde inte alla vara trötta nu efter en fullspäckad dag. Tydligen inte.

Så är vi tillbaka till vardagen efter en fantastisk lugn och härlig jul. Jag gillar när det är vitt och kyligt ute. Småfåglarna smaskar på frön utanför köksfönstret, Elias har varit med kompisar hela dagen, spelat x-box och lekt rövare i pulkbacken. Ja, visst ja.... 3 st gossar blev inlåsta i Elias rum också. En sådan show. . . dörren gick inte att få upp och fick kalla in grannskapet för att få upp dörren. En gosse klättrade ut genom fönstret och fick bannor av mig eftersom jag blev så rädd att det kunde ha hänt något. Nåja, jag har inte dem inlåsta mera om ni nu undrar. De mår fint och spelar tv spel för fullt.

Ludde har dock protesterat lite och pissat på stentrappan ute, åkt lite lastbil med farsan och vi borde klippa håret på lillkillen. Tomten tyckte han att var supersnäll och herremannen sjunger så gott som varje dag i sin microfon och spelar gitarr. En sådan rockstjärna.

Lillflingan då, hon var rädd för tomtegubben.... men fick en liten söt vovve som skäller och har ett koppel som man kan traska runt med. Gulligt. . . men detta är så nära det kan komma med hundar i detta hus.

Storflingan har fullt upp med att hänga med ormar, se på cyklande elefanter och gud vet vad. Mera kan du läsa på hennes blogg www.trubbelithailand.blogg.se

Våra små tomtenissar.      

Gustav har för sig att äta upp jumprarna, vantarna och ärmarna nuförtiden. Misstänker att det är tänderna som kliar men vad skall man göra för att få dem på andra tankar.

Här är en liten bild på Elias från hans uppträdande på skolan. Tyvärr var Nicke sjuk men jag och småkillarna joinade julfesten. Tänkte just att det är en herrans många julfester man hamnar på under årens lopp. Dagis, skol, aktivitets och egna julfester. Räkna ihop det ni om ni orkar... med 5 barn är det mycket festande :).