Oj, oj oj.. trollungarna vill ut i snön och själv vill man gömma sig under täcket med en bra bok, levande ljus och en tygpåse full med karameller. Känner mig trött. . . medan Lillflingan också vill ut och hoppa. Tydligen ligger detta nu på min lott att ta henne ut i stormen. Gubben fixade nämligen middag idag. Vilken lycka. Tisdagar hör nämligen till stressa mig tokig dagen. Då har vi allt från simning till fotboll plus allt de där andra som behöver göras i ett hem. Läxläsning, tvättberget, plocka i och ur diskmaskinen ( som kan vara sååå besvärligt att få någon att frivilligt göra). Nå, om ni absolut vill veta. Vi sket fullständigt i alla måsten. Har ingen lust att skotta mig fram i snöstormen eftersom jag med min tur ändå hamnar i ett dike.

Näää, syns ute i snön... om jag överlever den här stormen ... ni lär ju märka.

Idag kom min Storflinga hem och ville att jag skulle lyssna på denna fina sång. Den här berör mig väldigt mycket.

I morse försov vi oss.. vi använder nämligen den bästa väckarklockan i världen. Trollungarna kallas den finfina väckarklockan, men idag lyckades de minsta sova gott... sååå gott att Trollmamman väcktes först 20 minuter innan arbetet skulle börja.

En "liiiiite" stressad mamma ropade till trollen:

- Sätt på er kläderna trollungar, vi måste skynda oss för annars får jag sparken av chefen.

Hjärtetrollet tog dessa ord på stort allvar och förklarade till lillebror att det nu var dags att klä på sig kläderna. Lillebror däremot tyckte det var en urdålig idé och skrek i högan sky... NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄJ.

Storebror insåg då att det bara fanns en sak att säga: - Men Ludde, inte vill du väl att mamma skall få stryk av chefen.