Vet ni vad som är så härligt med skidfantasten som tränar på sin träningscykel. Han orkade dra ett 5 km pass igår och frugan drog nästan dubbelt upp. Det sköna med Vasaloppet är inställningen. Han är bombsäker på att vi skall stå vid mål och att han kommer att klara eländet även fast ingen träning skett på närmaste tiden. (ja, sisådär på de senaste 20 åren) Nåja, det är en tuffing. Hoppas bara att han klarar vasahelvetet utan skador. Slitningskador, vätskebrist, skoskav, stavskav osv.. 

När jag nu insett att han är störtcool, samtidigt som fläskbergsångesten smygit sig fram ... alltså, jag snackar om mig själv. Har räknat ut vad jag äter. Rätt bra faktiskt. Hållit mig under det som var meningen, promenixat en timme ikväll och räknat ut mitt eget BMI. Ligger nästan nergrävd när jag insåg faktum. ÄR FETARE än vad jag trott. ÖVERVIKTIG. Va fan. . . och inte får jag i mig tillräckligt med D-vitamin. Får väl skylla på D-vitaminbristen att jag nu släpper mig skogstokig. Skärpning frun. Skärpning.

Så där ja, nu har jag börjat med den idiotsäkra maträknaren för att se hur mycket skit jag verkligen stoppar i mig. Småäta vadå? Nu är det slut på småätandet och det är dags att ta itu med kroppen genom att varje dag föra in hur mycket man äter, och sist men inte minst.. hur mycket man rör på sig. Alltså ännu ett försök att nå tantålderns minimala vikter.

Testa själv här.

En otippad Åländsk lugn stjärna har slagit vad med polarna om att skida Vasaloppet. Vi behöver få lite hjälp. Herremannen behöver få en slimmad skiddräkt, ett par skidor, lite hjälp med vallningstips, ett träningsprogram och mycket mer. Denna stjärna röker ett paket cigg varje dag ( i smyg), tar bilen mer än gärna och joggingturen. Ja, den lär skall hålla upp kondisen fortfarande även fast det var minst 20 år sedan en fottismatch spelades.

- Det är lugnt. Det gäller bara att lugna kroppen så ordnar det sig säger den hemliga skidåkaren.

Självklart kommer vi att uppdatera bloggen med information hur det går... Vi tar gärna emot sponsorer, eftersom vi åskådare kommer att finnas på plats och stödja skidfantasten.

Charmtrollet 3 år och Hjärtetrollet 6 år sitter i bastun. Plötsligt får Trollmor höra ett litet samtal ämnat bara bröder emellan.

- Du, Gustav... min snoppe é mycke stöjje en din snoppe...

- Näääähä (en förvånad grabb) , min é faktiskt mycket större... se här..

- Hördu, de där é väl inget.. den här e ju faktiskt mycke stöjje

Jaja, vad är det som gör att killar alltid skall fundera över vem som har störst... ?? .. och tydligen påbörjas funderingarna i rätt tidig ålder.   

Tänk, inatt har det varit ett sjudundrande åskoväder med över 2000 blixtrar i skyn och denna gumma har inte märkt någonting. Rör sig någon av barnen i kojan så vaknar jag tvärt. Är inte det märkligt? Tala om att vara mammaprogramerad.

Farmor & Farfar är på besök och barnen fick som vanligt finfina saker och lite godis förståss. Trollen var överlyckliga att de äntligen skulle få mumsiga plättar. Farmor är nämligen plättmästare och farfar lär oss allt om växterna på gården. Skogstrollet har semester en vecka till och denna tanta får ta sig till jobb i morgon bitti. Det skall bli skoj med lite vardagsliv igen. Inskolning för Lillflingan till dagmamma på torsdag och resten börjar nästa vecka. Det blir nog tjusigt skall ni få se. Nu ut och leta en Storflinga.... tjingeling..

Det regnar i massor. Va härligt. Jag älskar regnet, lugnet och doften av regn. På något sätt får jag ro i kroppen när det regnar. Kort och gott, inga måsten. Det är okej att försöka läsa böcker, smaska godis och pimpla kaffe. Det är okej att ha barnen framför tv:n, datorn eller playstationet hela dagen. Jag tar mig tid att göra sådant som jag annars inte hinner med... dvs spela kort med trollen, reda upp i skåpen, fixa inpackning i skatboet, lacka naglarna och liknande grejer.... Jag hoppas bara en sak.. att jag vinner kortspelet och inte blir ännu fetare förståss.   (rackarns det var ju redan 2 saker det)

Åland borde kanske också satsa lite på vattenlandet. Stugorna är väl inget att hurra i julgranen, kanske för att jag föredrar toalett och dusch i stugorna. Mes som man blivit med åren. Vi hade en otroligt trevlig resa. 22 pax totalt så halva Skara chockades fullständigt av det finska packet som hävdes ut ur 3 bilar.

Vi åkte söndag morgon med Ålandsfärjan, kastade i oss frukost, babblade och drog iväg i motorvägarnas liv. Lillflingan som försöker bli torr skrek som aldrig förr att hon ville Kacka på Pottan. Stackarn. Nåja, fram kom vi med några stopp på vägen. Bilskrället skötte sig exemplariskt även fast något hjullager började gnälla. Kostar väl skjortan som vanligt. Fy bubblan för bilreparationer.

Vi checkade vackert in på Skara Sommarland, packade in grejerna i stugorna och begav oss på matinköp och pizza paus på ett litet hak. Smarrigt mätta lättade fläskrumporna till stugan för att släppa lös trollen. Raketskjutaren Holländer orkade med lite fotbollsunderhållning med trollen trots en uppesittarkväll efter Rockoffs superfina fyrverkerikväll. Vi andra underhölls av goda skratt och smaskigt vin.

Vi steg upp tidigt på måndag morgon, fixade frukost på verandan, packade simkläderna och tog oss gåendes till Sommarlandet.   

Gustav & Eric valde att först vara i motorlandet. Wow, vad härligt lyckliga barn.

Familjen Lang valde försåss den läskigaste attraktionen först. Tranan.. undras vem som är räddast?   

Hjärtetrollet ser inte så glad ut, månne han förlorade här?

... men hallooo, vem kommer här då?

Grabbarna ut och kör lite..

En luftballong svävade vackert förbi oss... och samtidigt började diskussionen om att hoppa fallskärm. Så, nu väntar vi på att Monica skall boka tid till oss alla. (förutom till skribenten) Jag vill leva länge till. Hubbe & Fanny har redan testat att hoppa och vi fick se filmbeviset. Otroligt, själv skulle jag aldrig våga.  Lite efterrätt på kvällarna, grillade marshmellows... eller hur i himmelen man nu stavar det.      Lite censurerade bilder finns faktiskt. Den ena är när Lillflingan gjort ner sig i blöjan och mamma halkar i gyttjan utanför stugan.    

Vi har i allafall fått en sak klar. Martina skalar inte flera potatisar till Glen.     .. även fast han under skoltiden fick henne övertalad till detta är det svårare nu.. och frugan, njaaa.. misstänker att potatisarna fixar sig själv nuförtiden.        

De större trollen spelade klädpoker på kvällarna. Gissa om vi satte på tjejerna extra kläder när vi diskuterade taktik med tjejerna. (he,he) En och annan gick förståss in i fel stuga och letade efter chips, en annan skrek hastigt att de trodde de var äppeljuice i tetran, nästa fick en sten smashandes i näsbenet och lite vurpor som resulterade i tvättkvällar. Andra undrade förståss hur vi skulle tvätta utan tvättmaskin, och såg märkliga ut när vi förklarade att vi mammor klarar allt. :)

I stugorna finnes inget rinnande vatten. Vi fick ta kläderna till ett ställe där man diskade för att lyckas få varmvatten. Det gick fint det förstår ni, fint fint.

    Gissa om trollen var trötta på kvällarna när de badat, inte vi inte.. nänä.. vi har kommit fram till mycket beslut. Speciellt att vi startat en förening som nu heter Ullat och Klart. Regel nr 1 är att äppeljuicetetran skall infinna sig på varje möte.   

Jojo, matmonster där. Vi grillade varje kväll. Helt ljuvligt att äta tillsammans 22 personer i alla åldrar.

In action ...   Barnen badade som aldrig förr. De lite äldre barnen skötte sig själva medan vi självklart hade koll på de mindre barnen. Själv gjorde jag en djupdykning med kläder och allt. Charmtrollet trodde nämligen att han var kung över badlandet. Jaja, ett dopp i det blå...    Så behövdes lite värme ibland...  En stolt tupp när frugan skulle köra den censurerade volten... Monica ser lite mer fundersam ut (fniss)  ...  

Här ser vi några av trollen bada. . . och de var så goa och omtänksamma med varandra. 

En herreman som också ville testa slänga sig i vattnet, men han klarade eländet utan värre volter.. 

Vi avslutade hela Skara dagen med att gå på vattenshowen. Tyvärr började det regna så att tom underkläderna var plaskvåta. Här kommer några dränkta, ja... vad ni nu vill kalla dem...

... men glada, det var vi ändå och vi fick en fin avslutning på kvällen trots allt...           

Skogstrollet är lite tjurig. Han gillar inte vår nya telefon...   Jag har nämligen blivit ett vrak när dessa telefoner går sönder jämt, jämt, jämt. Nu räcker det med inköp av bärbara telefoner. Det är bannemig det värsta jag vet. 

1. den (luren) är alltid försvunnen

2. den (luren) är mestadels utan batteri

3. ringer det är man tvungen att rusa från rum till rum för att hitta eländet.

Slut på det nu.. den här telefonen är ingen plötsligt intresserad av... Jag har alltså hittat lösningen på telefonmysteriet, en äkta, sliskigt snygg telefon...

Ungarna härjade högt när de skulle ringa... Mammaaaaa, hur funkar den här?

Va? Är det meningen att våra barn inte skall ha koll på vad en äkta lurvara är..