Pusselfamilj, det är verkligen en konst att få alla att trivas. Tänk vad många personer som livet skall pusslas ihop med. De biologiska föräldrarna, deras mor & farföräldrar, eventuella nya syskon och deras bonusmammor, bonusmammans föräldrar och dennes släktingar. Helt fantastiskt.

Inte nog med att man skall få relationen mellan sig själv  och bonusbarnet och fungera, så skall barnen och bonuspappan stöpa en varaktig relation och sist men inte minst... sammanslutningen av barn skall även de trivas tillsammans.

Lovar, jag är snart en mästare på problemlösning och att hålla många bollar i luften. Desstuom är det viktigt att bita sig i tungan när tankesättet mina och dina barn ploppar upp (vilket kan vara svårt när en konflikt uppstår).

Det gäller också att vara en öppen människa, definitivt inte svartsjuk när samtalen dånar, umgängessamtal, klädinköp, aktivitetsförande, barnuppfostrans funderingar osv. Här i detta hus har vi det väldigt öppet. Ena dagen stampar det in en pappa, väntandes på sin son och andra dagen kan vi ha en mamma på middag. Jag tror att det handlar om att respektera varandra, och barnen förståss. Barnen älskar att visa upp hur de har det och att se hur man tillsammans fungerar. Detta fungerar  så länge man är trygg i sig själv, och i sin relation. Viktigt är också att man inte går in och försöker styra hos den andre, vilket vi kvinnor ibland kan ha svårt att inte göra. Nåja, nog om dessa moderna familje konstalationer.

Tusen tack för den fina omtanken med de supersköna strumporna gudmor Maija.

Detta fina påskpyssel hade Tjejtjusaren fixat ihop i skolan. Super fin tycker jag. Dessvärre hinnar han inte se den så mycket denna påsk eftersom det nu är dags för mammamys i Skåne. Upp till flyget i dag, tidigt som attan för att sedan tas vidare med Sas till Ängelholm. Så smidigt att åka lite flyg. Speciellt med Air Åland. *smygreklam*

Storflingan hade också målat ägg i skolan. Ja, mitt i natten fick vi ju stiga upp och blåsa ur äggen. Halvt blåa i ansiktet lyckades vi tömma 4 ägg och dunsa tillbaka till sängen. "vicken hääärlig daaag" sjöng vi och vips var det nästa morgon.

Med en faslig huvudvärk och ögoninflamation genomled jag arbetsdagen och stampade mig hem för att mätta min ljuvliga familjs hungriga magar. Kyckling igen då, usch vad jag är trött på konsten att hitta på olika maträtter varje dag. Skönt, snart kommer fammo & faffa. De brukar ha alla världens recept med sig som inspirationskälla till varierad kost.

Vraliknande chaffis till Medlarens fotboll och med allt det innefattar. Ni vet. Leta fram fottisskorna, strumporna, vattenflaskan, shortsen, t-skortan osv gav vi oss iväg. Alltid lika roligt att se barnens iver när de tillsammans äger över den "enorma" fottisplanen.

Hemma en timme och sedan iväg igen. Storflingan skulle hämtas från Tvärsan. Det var en riktigt trevlig resa och vi pratade som aldrig förr. Dessutom gjorde hon mig riktigt glad när den härliga verbala damen berättade åt sin mamma följande fras:

- Mamma, du är fett stark kvinna. (såg ni) Fett stark kvinna.

En förvånad, förundrad hur det nu kommer sig att man inte är stenålders, fattar ingenting mamman plötsligt och samtidigt helvetiskt nyfiiiiken på vad Storflingans funderingar:

- Hur menar du riktigt nu gumman.

- Men mamma, Du är så stark som klarar av en 7 personers familj och en barnflicka. För du gör faktiskt hela tiden någonting för oss barn. Inte undra på att du ryter till ibland.

Kan man få bättre betyg än detta av en 12 årig Storflinga? Nä, skulle inte tro det. Tack, tack gumman vad härlig diskussion om livet, bloggen, skolan och allt det du kan lära din nästan lastgamla mor.   

   Här är en bild på de nya skor jag köpte när jag tyckte synd om mig själv.