Skogspromenix för att rasta småtroll och lufta mammor. Rätt skönt faktiskt, även fast vädret inte var strålande precis. Blåsigt, men att traska kring havet när vinden viner på är inte fy skam. Då kan man rensa tankarna samt fundera över enklare saker som ... vem som i hålet i marken bor....

Killarna följde inte gångstigen precis....

Kanske det är blivande bergsklättrare, vem vet?

När jag inte fick för mig att trollen skulle gå slickat mot berget istället för att hänga över räckerna mot havet. Lite curlingmorsa syndrom hade jag bestämt.

Behövde väl inte ta i så mycket eftersom vi hade med oss en sjuksköterska Solveig och Neo samt Lillflingan förståss. Ja, man skulle inte tro att barnen badade i havet i förrgår för idag var det kyligt och molnigt som bara den.

Stötte på lite solgula blommor. Piggelinblommor, eller hur?

Funderande lite på en bergsknall.

Hugo, vår granne var också med och tyckte att fågelmaten var mumsig.  Mysigt mamma. Mysigt.   

Misstänker att grabbarna sover sött inatt.

Havsluften, utsikten, tystnaden, vinden, doften.... ja, alla intryck är ljuvliga.  Självklart kastade vi lite sten och mackor i vattnet. Vem kan motstå det?   

Hälsade på herr/fru mås. Gillar inte måsar eftersom de härjar överallt, om inte annat är det mindre trevligt med måsskit i skallen.

Busfröet här, vad tänker du nu göra? Jaha, du har kastat bort dina skor. Vart är då frågan? ... och frågan är ännu inte besvarad.

Lillflingan traskade nästan hela vägen. Sjukt duktigt skulle ungdomarna sagt   

Vi avslutade promenaden med att ta en bild på den åländska flaggan, leka lite på gården och slörpa lite kaffe & smaska kex.   

Ni har väl kommit ihåg lotto, även fast det kanske inte är så stor idé för er eftersom jag denna gång tänkt vinna 7,1 miljoner eur. Fantastiskt skulle det vara. Deras Veikkaus hemsida är kanon, och det går lätt att lotta hemmifrån. Det går även att ändra till svenska om det skulle vara språkproblem.

Om du öppnar ett spelkonto på veikkaus hemsida kan du enkelt och lätt se om du vunnit och dessutom få pengarna in på det kontot direkt. Det här underlättar ju verkligen eftersom man inte behöver spara en massa märkliga lappar överallt. Lycka till!

Vi passar på och tacka fammo för hjälpen med trollen under dessa 2 veckor. Säger som tanten, du är värd en ordentlig semester nu   . Ungarna tycker det är trist att de inte får fammos plättar och vi andra har fullt upp att jaga allt från skor som vilden "glömt" i skogen till att hinna med Lillflingans idér och att handskas med den rynkande pannan och det tydliga ordet som halkar ur den lilla munnen : TYSCHT!   

Barn och döden.

Diskuterade lite med Medlaren 6 år om döden eftersom det nyligen skett ett dödsfall i vår bekantskapskrets. Medlaren var fundersam hur man skulle tackla om dennes släkting började gråta och jag svarade att han skulle krama om personen och säga att allt ordnar sig.

- Jammen, MAMMA. Det kan man väl inte säga, att allt ordnar sig. Han är ju död juuuuu. Inte ordnar det sig ju då.

Ibland tänker barn mera än vuxna.   

Har laddat ner något märkligt bildredigeringsprogram och allt gick åt helvete. Helt enkelt. Ni ser ju själv. Bilden högst upp blev för liten och jag vet inte hur den skall bli större. Storflingan 13 år brukar fixa sådant här åt mig men nu är hon inte hemma. Är det inte för jävligt att barn skall behöva lära sina föräldrar hur man redigerar bilder. Det kan väl inte vara så svårt tänkte jag för mig själv. Tydligen. Vraksvårt. Får välan slå ett sos alarm till Storflingan för så här kan ju inte bloggen se ut.   

Har börjat följa en härlig blogg av Fru Venus. Hon har även utlottning av Ålandspaketet. Det tycker jag är en kanongrej.

Sitter här hemma, dricker kaffe och lyssnar på Ulvens döttrar. Deras musik ger lugn speciellt låten En klunk av det blå. Killarna är på racing och vi tjejer myser som bara den. Härligt att ibland vara nästan ensam. Ja, lillflingan har tagit sig en lur ute i blåsten och Storflingan är hos pappsen sin.

Har inget klokt att komma med idag heller, förutom att vi söker en ny barnflicka. Kati vår klippa vill hem till Estland inte för att vi är stygga utan för att det skett ett dödsfall i familjen och närheten till de nära känns viktigare än oss. Förståerligt.

Vi ser alltså fram emot att få tag på en aupair igen och väntar med spänning på att få svar på vår annons. Någon som har en intresserad släkting som vill lära sig lite svenska kanske?