Mamma jag har inte ätit choklad.. varför tror du det?? (hmm... man undrar)

Ruskigt vad trött jag är.. ögonlocken har inte bara lyckats få blyklumpar inmurade i ögonfransarna.. nej, nej .. minst massor.. trött, sliten, marrig och grinig. Precis så där som man alltid är när man druckit ett (hoh,hoh) eller två,tre rödvinsglas och kommer till insikt dagen efter.. att nu om någonsinn är det sista, aldrig mera (jag tror rätt många sagt så någon gång) ... skall jag dricka någonting annat än saft!.

Roligt på bröllopet igår var att en servitör plötsligt säger.........

- Hej Charlotta! : säger servitören

- Hej, hej säger jag då... och tänker att eländet är som vanligt.. ja, ja.. alla känner apan.. och apan känner ingen.

- Du känner inte igen mig va? säger servitören

- Njäää.. borde jag göra det? svarar jag

- mm.. det borde du ... jag har jobbat på Daghemmet Myran när du gick där.. svarar servitören

- Daghemmet Myran ? (eh) Var är daghemmet Myran? ..svarar jag korkat

Tänk vad världen är liten.. och tänk att jag glömt bort min favvo dagisgubbe. Hur kan man bara göra det så där?

Kvällen tillbringades på Tupperware party.. japp, låter som jag bliiiivi tanta.. men kanske det kanske! .. och vet ni vad.. jag köpte ingenting!!! Även fast jag vanligtvis har världens sämsta karaktär när det gäller att shoppa så har jag nu tagit mig i kragen och insett... Nicke du har rätt! (he,he.. de där tog nog emot skall jag erkänna) Vi har miljoner med plastbunkar i skåpet, men aldrig i himmelen hittar jag några lock! Fanders! Jag blir skogstokig när man tar snåljåpslinjen och tar med mat till jobbet.. just det.. då inser man plötsligt... lockfunderingarna lyser kraftigt med sin frånvaro. *morr*

God smarrig blåbärspaj bjöds på.. va bra! Då har man gött upp lite av fläskringarna runt magen då. . . och det var det värt! Gott! Tack Susie!

Ja,ja ja.. jag förstår att ni är nyfikna på vår underbara kväll med fru & herr Axen.

Det hela började med att Nicke och jag var i tid! Hör och häpna, jag förstår att ni nästan svimmade nu.. för det har aldrig någonsinn inträffat att vi är i tid. Aapo o Petra hämtade upp oss, Annette och Staffan. .. och vi begav oss i brummande fart till Jomala Kyrka.

Där möttes vi av denna märkliga skylt! Skulle vi våga dra oss in till kyrkan nu då.......

Annette den modigaste av oss alla yrar drar raskt i dörren och stampar vidare in, vi andra hastigt efter. Vi möts självklart av det glada välkomnande paret Gråhn, som delade ut vigselaktens programblad.

..... sedan står vi här.. förväntansfulla på hur vackra det kära brudparet kommer att vara...

Prästen herr Karlsson var otroligt duktig, även fast han här blundar gjorde han inte det under akten... ja, om ni trodde det alltså? Mäkta imponerad av de fina råden och talangen att framföra detta på ett vackert sätt.

För att inte tala om de utvalda kärlekssångerna som framfördes av Therese Karlssons.. den kvinnans röst tar sig igenom märg och ben.

som ni ser.. ljuvlig klänning, vackert hår och båda två har en säker och fantastisk utstrålning.

Brudtärnan var också så vacker i sin silverfärgade klänning och romantiskt uppsatta hår.

.... ja, och kyssen då... den fick vi allt vänta på ett tag men här har vi den klockrent! ... *ler*

Väl ute hade brudparet valt att vi skulle blåsa såpbubblor.. härligt, fantastiskt... Jag bara ÄLSKAR såpbubblor... det är ju 1000 gånger vackrare än något läskigt ris som fastnar i bh:n och passar man inte sig så kan ett rös hamna in i gapet också.. och det du, är inte vidare trevligt inte!

... sedan bar det iväg med en riktig härlig gammaldags bil... i eftersläp låg gamla golfklubbor och dylikt...

..checka den här vackra dukningen... skulle inte gjort det bättre själv, det kan jag i allafall säga!

.. men inte trodde ni väl bara att jag skulle visa hur det var dukat? Nä,nä,nä .. maten var mumsfilibabba, kanon och helt enkelt nice... lamm serverades som varmrätt och naturligtvis fick vi en unik förrätt och till efterrätt fick vi en smarigare än smarrigaste chokladtårta.

Tal, massor med fina, ljuvliga tal men måste säga att mormor Ullas tal har klistrat sig fast i hjärnkontoret.

Alla tal var bra och konstaterade rätt fort att gänget kompisar verkligen hade talang, självkänsla och en unik förmåga att framföra sina värderingar på ett vackert sätt. Det är ju faktiskt så att det är en konst att klara av att hålla ett slående roligt, känslosamt och träffande tal. Ni vet, dom talen tycker man ju själv först dyker upp när man börjar bli lite på lyset.. eller hur?

En hel del världsproblem utreddes med grannen i vanlig ordning..

Julian underhölls på toaletten (he,he).. medan talen höll på.. det var ínget fel i det tyckte herremannen siddu.. för de va bubblor, massor med härliga bubbor.. de ser ni väl?

Vi hade turen att få trevligt bordssällskap och diskuterade naturligtvis allt från alternativ medicin, laserterapi, energiplåster, stjärntecken och gud vet vad.... naturligtvis tyckte vi att vi blev klokare och klokare ju senare på natten det blev.. ja, ni vet hur det kan vara.!! (eh)

Här som ni märker har fotografen kapat halva Anna.. ja, jag är faktiskt inte skyldig till denna fotovinkel men Nicke blev så överväldigad av den lilla söta prinsen här som är brudparets son.

Slutet gott allting gott.. vi tackar för en underbar kväll och önskar all lycka och värme till hela familjen.

Gustav kom hem först i morse.. glad som en tupp och berättade om sin helg hos pappa. Nämligen hade herremannen varit ut och plockat svamp med pappsen och plötsligt träffade på fru Älg... det här var något så fantastiskt att nu hela kvarterets alla barn är införstådda med hur man skall agera när man träffar på skogens drottning.

Förutom svamplockning verkade badkarsbadandet också vara en av favoritsysselsättningarna.... nåja, nu är medlaren hemma och pussas med sin mamma i stället.. det är så härligt såå tycker jag!

Rattarna mina håller på och explodera... har inte ammat sedan igår och en sak kan jag för er berätta... Gubben min är överlycklig... *flin* undrar varför?

Näpp.. dags att ringa Tici och få hem de här småtrollen. Ringde nämligen ca halv 10 .. ja, är inte det konstigt.. Nu om någonsinn borde man slänga sig ner i sängen och förbli där. Japp, länge.. länge och bara mojsa! Nix, då saknar man yrtrollen så mycket att man bara vill ha hem de små liven. (ho,ho.. aldrig är man nöjd)